Lågaffektivt bemötande i förskolan är en metod som blivit vanligare. Lågaffektiv pedagogik innebär att man som vuxen använder olika strategier för att möta barn som lätt blir frustrerade och utagerande mot sin omgivning.

Många barn har svårt att reglera och hantera sina känslor, samtidigt som de inte har förmågan att styra över sina impulser. Det innebär i praktiken att dessa barn lättare får stora känsloutbrott som är svåra att ta sig ur på egen hand. Att vara i ett känsloutbrott kan handla om att skrika, sparkas och fäktas, barnet har inte kontroll över sitt beteende och kan inte se konsekvenserna av sitt handlande. Detta är både obehagligt för barnet och omgivningen och är ett tillstånd ingen vill vara i.

När barn är mitt i ett känsloutbrott kommer det med stor sannolikhet förvärras om de blir bemötta med starka känslor tillbaka. Detta brukar kallas affektsmitta, alltså att känslor smittar mellan människor. Därför är det viktigt att pedagoger som möter utagerande barn klarar av att behålla sitt lugn och kan använda medvetna strategier för att hjälpa barnet komma ur sin affekt. Lågaffektivt bemötande handlar om att både förebygga framtida utbrott och att hjälpa barnet i stunden.

Den förebyggande delen består av att skapa en tydlig och förutsägbar miljö som präglas av positiva förväntningar. Barn med problemskapande beteenden kan inte ses som en isolerad del, problemen måste undersökas i förhållande till den omgivande miljön. Därför är det viktigt att först kartlägga vad i miljön som ger upphov till negativa beteenden, så kallade triggers, för att sedan ändra på det. Eftersom många barn, förutom att ha svårigheter i att hantera frustration och impulser, även har svårt att tänka flexibelt, måste miljön runt barnen vara desto mer flexibel. Exempel på hur pedagoger kan skapa flexibla miljöer i förskolan är att anpassa kraven utifrån varje barns förutsättningar och att ändra rutiner och aktiviteter så att alla barn klarar av att delta.

Den andra delen i att arbeta lågaffektivt innebär att försöka förhindra att barns affektkurva stiger, när de väl är frustrerade. Detta gör pedagogen genom att snabbt läsa av situationen för att sedan avleda eller byta miljö. Andra strategier för att förhindra att känsloutbrott stegrar är att tänka på sitt kroppsspråk så att det inte upplevs som hotfullt och att vara medveten om sitt röstläge och de ord man använder. Att säga, ”Kom så går vi tillsammans” är en bättre idé än att använda en mer direkt uppmaning som ”Nu går du och tvättar dig” exempelvis.

Tvärtom mot vad som har sagts i media tidigare i år handlar lågaffektivt bemötande om att ingripa snabbt och aktivt. För att arbeta utifrån detta på Tellusbarn håller våra specialpedagoger utbildningar i lågaffektivt bemötande ute på förskolorna och all personal har möjlighet till handledning av specialpedagogerna när det rör specifika barngrupper eller enskilda barn. Handledningen fokuseras alltid kring den pedagogiska miljön och hur den kan anpassas för att möta alla barns förutsättningar.

Det finns mer att läsa om lågaffektivt bemötande, exempelvis här

Om Tellusbarn

Tellusbarn driver 13 förskolor i Stockholms och Uppsalas län och många av förskolorna har flertalet avdelningar med svensk-engelska verksamhet. Bolaget grundades 2007 och har idag ett hundratal medarbetare och fler än 900 barnplatser. Vi tillämpar ett nära ledarskap, där våra förskolechefer har små enheter och arbetslagen får handledning och fortbildning från våra specialpedagoger. Vi samverkar med olika externa aktörer som Sveriges konstföreningar, SPSM och Specialpedagogiska institutionen vid SU. Läs mer om våra förskolor här