Utbildning för pedagoger

Vi på Tellusbarn utbildar kontinuerligt våra medarbetare. Nedan ser ni några av de områden som vi valt att fokusera extra på och som vi jobbar aktivt med.

Interna utbildningar inom specialpedagogik

Dialogic bookreading (DBR)

DBR är en evidensbaserad metod som innebär att barn får möjlighet att utveckla sitt språk och lära sig nya ord och begrepp genom planerad och systematisk högläsning. Metoden kommer från USA. I DBR blir barnen aktiva i dialog under läsningen. Forskning visar att högläsning som bygger på delaktighet och dialog med barnen leder till ett högre lärandeinnehåll. Kursen syftar till att ge teoretisk och praktisk kunskap i högläsningsmetoden för att systematiskt kunna arbeta med att främja barns ord- och språkutveckling.

Mål:

Deltagarna ska få kunskap om högläsningens betydelse för barns språkutveckling.
Deltagarna ska få teoretisk kunskap om metodens lästeknik och språkstrategier.
Deltagarna ska få praktisk kunskap i att arbeta med metoden i barngrupp.

TAKK – Tecken som alternativ kompletterande kommunikation

Alla barn har rätt till kommunikation och det är en förutsättning för lärande. Användning av tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan har flera fördelar. Genom att erbjuda olika kommunikationsverktyg kan man möjliggöra delaktighet för alla barn oavsett individuella utmaningar eller språkliga förmågor. TAKK är ett visuellt hjälpmedel för att förstärka talat språk och kan användas i förskolan för att underlätta kommunikationen med barn som har svårigheter att förstå och uttrycka sig verbalt. TAKK främjar språkutvecklingen hos alla barn i förskolan. Kursen syftar till att ge kunskap om betydelsen av TAKK samt förmåga att främja god kommunikation med hjälp av TAKK.

Mål:

Deltagarna ska få grundkunskap i TAKK/alla barns rätt till kommunikation.
Deltagarna ska efter kursen praktiskt kunna använda TAKK i vardagliga situationer på förskolan.

Nätverk för språkombud

Syftet med nätverken är att stödja språkombudens uppdrag. Detta genom forum för kollegialt lärande där vi ökar kompetensen kring språkutvecklande arbete samt stöttar varandra i arbetet med DBR-metoden. Inom nätverket prövar vi olika språkutvecklande arbetssätt och strategier i verksamheten mellan gångerna.

Specialpedagogisk dokumentation: kartläggning, anpassningar, handlingsplan

När förskolan identifierar ett barn i behov av anpassningar och/eller särskilt stöd är det lämpligt att upprätta en pedagogisk kartläggning och ev en handlingsplan. Detta för att kontinuerligt kunna följa upp och utvärdera insatserna. Dokumentation behövs för att planera och utvärdera om insatsen har haft önskad effekt. Dokumentationen ska ske tillsammans med personalen och i samråd med barnets vårdnadshavare. Barns behov av särskilt stöd är situationsbundet. Behovet är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet, personalen och miljön. Kursen syftar till att öka kompetensen kring den specialpedagogiska dokumentationen genom att få verktyg för att reflektera över den egna förskolans arbetsmetoder och undervisning så att den stödjer varje enskilt barns utveckling och lärande.

Mål:

Deltagarna ska få kunskap i kartläggningsarbete (Hur skriver man en kartläggning, (vad ska man skriva och vart, när gör man en kartläggning, vad behöver man titta efter).
Deltagarna ska få kunskap om anpassningar (organisation-, grupp- och individnivå), skillnad på anpassningar och särskilt stöd.
Deltagarna ska få kunskap om hur man upprättar en handlingsplan.
Deltagarna ska få kunskap kring uppföljning och utvärdering av insatser och anpassningar.

Tilläggsbelopp

Tilläggsbelopp är ett bidrag utöver grundbeloppet som kan sökas hos kommuner för barn i behov av extraordinära stödbehov tex barn med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga-, sociala faktorer eller barn med olika förståelsenivå och kunskapsprofiler. Stödinsatser för dessa barn ska vara av ingripande och varaktig karaktär och är inte möjliga att genomföra inom ramen för ordinarie undervisning. Kursen syftar till att stödja pedagoger i att skriva en ansökan om tilläggsbelopp.

Kursen innebär praktiskt arbete mellan kurstillfällena.

Deltagarna ska kunna beskriva barns särskilda stödbehov och vad det får för konsekvenser för barnet.
Deltagarna ska kunna redogöra för anpassningar, stöd och åtgärder på organisation- grupp- och individnivå.
Få förståelse för hur man formulerar sig i en ansökan/kartläggning.

Föreläsning: flerspråkighet och språkutvecklande arbetssätt

I förskolans verksamhet finns det i dag en tydlig medvetenhet om språkets betydelse för att ge alla barn en likvärdig utbildning. Därför prioriteras det språkutvecklande arbetet i de flesta förskolor. Trots detta börjar många barn i förskoleklass utan att ha nått tillräckliga språkkunskaper i svenska för att tillgodogöra sig skolans språk och undervisning. Barn som ska utveckla ett andraspråk behöver medveten stöttning av pedagoger och det krävs stora insatser av verksamheten. Föreläsningen syftar till att öka kompetensen kring flerspråkighet och andraspråksutveckling samt språkutvecklande arbetssätt.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande är en metod som utvecklats för att på ett bra sätt kunna hantera problemskapande och ibland våldsamma situationer. Den lågaffektiva pedagogiken handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på de personer vi arbetar med. Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och annan utvecklings- och neuropsykologi, dels i en etisk och filosofisk grundsyn. Lågaffektiv pedagogik innebär att man som vuxen använder olika strategier för att möta barn som lätt blir frustrerade och kan bli utåtagerande mot sin omgivning. Sammantaget utgår lågaffektivt bemötande utifrån en människosyn som innebär att människor som kan uppföra sig gör det. När vi upplever att ett barn inte uppför sig eller lever upp till våra förväntningar har vi troligen haft för höga krav på barnets förmågor. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap i lågaffektivt bemötande och ge pedagoger verktyg för hur de kan förstå och möta barn som har svårt att reglera sina känslor och ofta hamnar i utmanande, utåtagerande och problemskapande situationer.

Mål:

Deltagarna ska få kunskap om hur de kan förebygga, hantera och förändra problemskapande situationer på förskolan.
Deltagarna ska få kunskap hur de kan kartlägga och utvärdera svåra situationer.