Tellusbarn startar förskola med inriktning mot särskilt begåvade barn

Dela

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på email

Under hösten kommer Tellusbarns förskola The Rainbow i Kristineberg att utvecklas till en förskola med inriktning mot särskilt begåvade barn. Precis som alla barn behöver särbegåvade barn mötas av acceptans, goda relationer och en pedagogisk miljö som är anpassad utifrån varje barns individuella förmågor, behov och intressen.

Under 90-talet benämndes uttrycket särbegåvning för första gången, i en avhandling av professor Roland Persson. Särbegåvning är ingen diagnos, att överhuvudtaget begåvningstesta barn är komplext då särbegåvade barn tenderar att tänka utanför ramarna och riskerar att misstolkas i testerna. Ett högt IQ ingår i definitionen av särbegåvning, precis som ett mer avancerat abstrakt resonemang än jämnåriga och en hög slutledningsförmåga. Hjärnan går helt enkelt snabbare och detta medför att många av dessa barn även har en överkänslighet för stimuli, så kallad High Sensitive Personality (HSP). Att vara särbegåvad är medfött och handlar om hjärnans utveckling, det är alltså inget som man kan träna sig till genom stimulans i den omgivande miljön.

I förskolan kan det vara svårt att upptäcka de särskilt begåvade barnen, de kan till exempel misstolkas för att vara hyperaktiva och ha koncentrationssvårigheter. Ju mer erfarenhet och kunskap pedagoger skaffar sig, desto större är chansen att dessa barn upptäcks tidigt. Likt alla barn har särskilt begåvade barn individuella behov, intressen och förmågor, därför kan man inte möta alla på samma sätt. Det som särskilt begåvade barn dock har gemensamt är den rastlöshet om uppstår vid brist på stimulans. Detta ställer höga krav på de pedagoger som arbetar med dessa barn i förskolan. Man behöver uppmärksamma och kartlägga varje barns individuella förutsättningar och sedan utmana och stimulera på rätt nivå, samtidigt som ett aktivt stöd behövs i barnens socioemotionella utveckling. Det är också värdefullt för särskilt begåvade barn att få möta barn i liknande situation, känslan av tillhörighet och acceptans är avgörande för självkänslan och tilltron till sin egen förmåga.

Förutom att utmana särskilt begåvade barn med lärande utifrån individuella förutsättningar är det betydelsefullt att ge möjlighet till reflekterande och komplexa diskussioner. Det är också viktigt att relevant material och läromedel finns på förskolan, där barnens ålder inte är i centrum, utan där man istället utgår från barnens intressen och förmågor.

På förskolan The Rainbow kommer det finnas pedagoger som har erfarenhet och kunskap om särskilt begåvade barn. Det finns totalt plats för 30 barn på förskolan. Barngrupperna kommer inte organiseras utifrån ålder, utan istället med hänsyn till varje enskilt barns förutsättningar för utveckling och lärande. Det kommer inte finnas något tak för lärandet, utan varje barn ska ges möjlighet att utvecklas och lära så långt som möjligt utifrån sina förmågor.

Pedagogerna på The Rainbow kommer tillsammans, med stöd av specialpedagog, kartlägga varje barns individuella förutsättningar för att kunna ge rätt stimulans och utmaningar. Betoningen i både vardagsrutiner och i aktiviteter är intellektuell stimulans utifrån det som barnen visar intresse för. Barnens intressen och kunskapsnivå kommer ligga till grund för de inköp som genomförs, så att pedagoger och barn har tillgång till relevant material och böcker som motsvarar varje barns förmågor och intressen. När det är dags att börja skolan kommer förskolans pedagoger ge en tydlig överlämning till övertagande skola, för att säkerställa att barnet fortsätter utmanas utifrån sin kunskapsnivå.

Du är varmt välkommen att ställa ditt/dina barn i kö till The Rainbow genom Stockholm stads gemensamma kö här.

Här finns mer att läsa om särskilt begåvade barn

Läs mer om The Rainbow här

[:en]Under hösten kommer Tellusbarns förskola The Rainbow i Kristineberg att utvecklas till en förskola med inriktning mot särskilt begåvade barn. Precis som alla barn behöver särbegåvade barn mötas av acceptans, goda relationer och en pedagogisk miljö som är anpassad utifrån varje barns individuella förmågor, behov och intressen.

Under 90-talet benämndes uttrycket särbegåvning för första gången, i en avhandling av professor Roland Persson. Särbegåvning är ingen diagnos, att överhuvudtaget begåvningstesta barn är komplext då särbegåvade barn tenderar att tänka utanför ramarna och riskerar att misstolkas i testerna. Ett högt IQ ingår i definitionen av särbegåvning, precis som ett mer avancerat abstrakt resonemang än jämnåriga och en hög slutledningsförmåga. Hjärnan går helt enkelt snabbare och detta medför att många av dessa barn även har en överkänslighet för stimuli, så kallad High Sensitive Personality (HSP). Att vara särbegåvad är medfött och handlar om hjärnans utveckling, det är alltså inget som man kan träna sig till genom stimulans i den omgivande miljön.

I förskolan kan det vara svårt att upptäcka de särskilt begåvade barnen, de kan till exempel misstolkas för att vara hyperaktiva och ha koncentrationssvårigheter. Ju mer erfarenhet och kunskap pedagoger skaffar sig, desto större är chansen att dessa barn upptäcks tidigt. Likt alla barn har särskilt begåvade barn individuella behov, intressen och förmågor, därför kan man inte möta alla på samma sätt. Det som särskilt begåvade barn dock har gemensamt är den rastlöshet om uppstår vid brist på stimulans. Detta ställer höga krav på de pedagoger som arbetar med dessa barn i förskolan. Man behöver uppmärksamma och kartlägga varje barns individuella förutsättningar och sedan utmana och stimulera på rätt nivå, samtidigt som ett aktivt stöd behövs i barnens socioemotionella utveckling. Det är också värdefullt för särskilt begåvade barn att få möta barn i liknande situation, känslan av tillhörighet och acceptans är avgörande för självkänslan och tilltron till sin egen förmåga.

Förutom att utmana särskilt begåvade barn med lärande utifrån individuella förutsättningar är det betydelsefullt att ge möjlighet till reflekterande och komplexa diskussioner. Det är också viktigt att relevant material och läromedel finns på förskolan, där barnens ålder inte är i centrum, utan där man istället utgår från barnens intressen och förmågor.

På förskolan The Rainbow kommer det finnas pedagoger som har erfarenhet och kunskap om särskilt begåvade barn. Det finns totalt plats för 30 barn på förskolan. Barngrupperna kommer inte organiseras utifrån ålder, utan istället med hänsyn till varje enskilt barns förutsättningar för utveckling och lärande. Det kommer inte finnas något tak för lärandet, utan varje barn ska ges möjlighet att utvecklas och lära så långt som möjligt utifrån sina förmågor.

Pedagogerna på The Rainbow kommer tillsammans, med stöd av specialpedagog, kartlägga varje barns individuella förutsättningar för att kunna ge rätt stimulans och utmaningar. Betoningen i både vardagsrutiner och i aktiviteter är intellektuell stimulans utifrån det som barnen visar intresse för. Barnens intressen och kunskapsnivå kommer ligga till grund för de inköp som genomförs, så att pedagoger och barn har tillgång till relevant material och böcker som motsvarar varje barns förmågor och intressen. När det är dags att börja skolan kommer förskolans pedagoger ge en tydlig överlämning till övertagande skola, för att säkerställa att barnet fortsätter utmanas utifrån sin kunskapsnivå.

Du är varmt välkommen att ställa ditt/dina barn i kö till The Rainbow genom Stockholm stads gemensamma kö här.

Här finns mer att läsa om särskilt begåvade barn

[:]

Fler inlägg

Tulpanen

En liten glimt från Tulpanens förskola

Hela förskolan har ett gemensamt tema: KROPPEN. Vi tränar varje dag på att benämna rätt ord på rätt kroppsdel. Vi har planerade aktiviteter så att barnen utvecklas i sitt lärande på ett lekfullt sätt. ’’ Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande’’ (Lpfö 18). Här är några inlägg vi har på vår tidslinje från höstterminen: Hela förskolan samlas tre gånger i veckan och dansar till rörelsemusik. Syftet är att barnen ska utveckla sin grovmotorik och träna på det sociala

Torget

DBR – Dialogic Book Reading

På förskolan Torget i Rinkeby har nästan alla barn ett annat modersmål än svenska. Att jobba med det svenska språket är därför extra viktigt för att erbjuda alla barn som deltar i verksamheten en bra start i livet. Förskolan ingår i ett forskningsprojekt lett av Stockholms universitet där DBR tillämpas för att följa barnens språkutveckling. Metoden bygger på att utveckla muntligt språk genom strukturerade boksamtal. Målord används i bilderboksläsning med mer dialog genom att särskilt fokus fästs vid dessa. Detta innebär att ur de böcker som användes vid lästillfällena har sex stycken målord valts ut. Dessa ord uppmärksammas särskilt och