Kultur är ett språk som ger kropp och våra känslor en givande stund

Kulturförskolan Tibble är en förskola som är inriktad mot musik, skapande och drama samt vi pedagoger utgår alltid ifrån barnens intressen, att de får utlopp för sin kreativitet i alla tänkbara former. Det innebär att vi pedagoger utgår från att barnen är kompetenta och de har minst hundra olika språk att uttrycka sig med. Förskolans pedagogiska miljöer erbjuder möjligheter och utrymme för olika typer av uttrycksformer, för att utveckla barnen både språkligt och motoriskt.

Musik

Barnen erbjuds många olika musikaliska möten, genom sång, instrument och rytm. Barn som är i 4-årsåldern erbjuds prova på att spela fiol med en fiolpedagog.

Drama

I vår förskola upplever barnen fantasifulla äventyr med hjälp av handdockan “Hanna” i drama/teater-världen. Vilket gör att barnen tränar på att kommunicera och hitta på lösningar tillsammans genom att pedagoger ställer de didaktiska frågeställningar.

Skapande

Skapande sker varje dag i förskolan. Barnen väljer fritt olika material till exempel naturmaterial och återvinningsmaterial. Vårt fokus är på barnens processer och utveckling. Barnen får utforska skapande med sinnen, och kroppen i en inspirerande miljö med hjälp av pedagoger som är inspirerade av konstpedagoger i form av workshops, föreläsningar osv.

I förskolan möter barn olika uttrycksformer i musik, som till exempel samlingssånger och dans från olika kulturer, rörelser, rim samt ramsor. Musiken sker dagligen i förskolans verksamhet vid olika tillfällen i planerade och spontana aktiviteter.

I läroplanen (2018) anges att ”förskolans verksamhet ska sätta fokus på att stimulera varje barns utveckling och lärande, genom att skapa och kommunicera med olika uttrycksformer som till exempel sång, musik, dans och rörelse (Skolverket, 2018).”

Detta innebär att pedagogerna medvetet ska arbeta med olika uttrycksformer och ha ett förhållningssätt i kommunikationen med barnen, för att underlätta kontakten med barn som har andra modersmål men även barn som inte har det verbala språket. Pedagogerna har ett stort ansvar att barnens medvetenhet ska riktas mot en rolig och lärorik stund, samtidigt ska det också riktas mot de läroplansmål som pedagogerna följer för att uppnå målet i arbetet.

I musiken använder vi våra sinnen och vår kropp till att röra, lyssna, njuta, förstå samt lära utan att barnen ska behöva kunna ett specifikt språk. Det enda som barnen behöver är att lyssna på musiken från hjärtat och slappna av. Musik är ett botemedel för själen och hjälper barnen att njuta, ha roligt, slappna av från all stress samt ansträngning i vardagen. Musik är ett enkelt språk där barnen kan njuta av stunden för att lära sig. Musiken har därmed en viktig roll och är ett verktyg till att stimulera barns språk samt utveckla den sociala biten.

Genom att delta i sångsamlingar tar barnen in en stor del av språket; de lär sig nya ord och meningar och samtidigt får de möjlighet att höra språkljud samt språkrytm. Sångerna illustreras ofta med rörelser för att ge orden en mening och upplevelse. Yngre barn lär sig mycket snabbt att använda sig av sin röst genom att skapa olika ljud som är meningsfulla och behärskar olika röstnyanser som presenterar olika känslor. Exempelvis har gråt olika betydelse som hungergråt, trötthet, ilska och så vidare som pedagogerna med tiden lär sig att urskilja, vilket innebär att alla dessa typer av gråt har olika tonhöjd, varaktighet, intensitet och rytm.

I förskolans verksamhet blandar vi in musiken i våra aktiviteter, där de yngre barnen deltar i aktiviteter såsom sångsamlingar. I exempelvis sångsamlingar spelar vår musiklärare gitarr med barnen där pedagogerna är närvarande. Pedagogen som håller samlingen tar till exempel fram en box där det finns kort i med sånger, där barnen får välja själva vilket kort de vill ha. Musikläraren spelar gitarr och sjunger med pedagogerna och barnen. Enligt läroplanen ska ”förskolan ge barn förutsättningar att utveckla förmågan att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som rörelse, sång, musik och dans. (Skolverket, 2018)”.

Musik spelas i olika miljöer på förskolan både inomhus och utomhus. När musikläraren spelar musik ute märker vi pedagoger att vissa barn dansar med pedagogerna, och andra bara deltar genom att sjunga. Barnen njuter av musiken på olika sätt medan de leker. Vi pedagoger har märkt barnens stora intresse av musik i våra aktiviteter. Musik med sångtexter som nämndes ovan skapar intresse hos barnen att vilja använda kroppen till att dansa, samtidigt kopplar de textens ord till verkligheten och använder kroppen i samband med musiken. Musik och kultur går hand i hand därför inspireras vi pedagoger av musik, för att presentera den svenska kulturen genom att använda sånger i våra sångsamlingar. Vi sjunger även vissa sånger på engelska för att hjälpa tvåspråkiga barn att komma in i verksamheten och genom det lära sig det svenska språket.

Vi pedagoger som arbetar med barn 3 – 4 år, har en egen syn på barnens erfarenhet av musik som undervisningsform. Barnen har haft fina upplevelser när de har sett ett riktigt instrument som spelas av musikläraren, barnen ville känna instrumentet med alla sina sinnen, de ville testa, höra själv exempelvis hur en fiol låter (föräldrarna tyckte också att det var intressant att höra instrumenten och ville själva testa på förskolans dag). Pedagogerna var också nyfikna på musikinstrumenten i aktiviteterna tillsammans med barnen och känner sig trygga att sjunga med musikläraren närvarande. Musiken spelar en väldigt stor roll i barns dramatiska känslor och hjälper dem att föreställa sig i olika sånger. För att samlingssånger beskriver vissa situationer exempelvis djurens liv i skogen.

Musiken spelas även under vilan, när barnen sover kopplar de av med musik för att vila kroppen. Detta hjälper barnen att fantisera sin egen värld. Gällande barn som har fyllt 3 år och fyraåringar har musiken även följt med hem, där de försökt berätta för föräldrarna om musikaktiviteterna som vi genomfört på förskolan. Vi har märkt detta genom föräldrarnas återkoppling till oss och fått beröm av dem för vårt jobb med musikaktiviteter. Vi är glada att vi har denna möjlighet i vår förskola att kunna ha en musiklärare som hjälper oss pedagoger att genomföra intressanta musikaktiviteter. Tibble Kulturförskola har skapat bra miljöer och erbjuder konstverktyg för att lära barnen konst i olika form som musik, teater och dans. Vi inspireras av alla dessa konstformer i våra aktiviteter på förskolan. Det nämns i läroplanen att ”förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin fantasi och föreställningsförmåga. (Skolverket, 2018)”.

Vi använder musiken som ett kommunikationsverktyg helt utan ord genom att spela till exempelvis fiol med en takt som skickas vidare eller hålla en takt tillsammans i gruppen. Det innebär att barnen utvecklar den sociala biten, på grund av att de lyssnar hur de andra spelar och lär sig att följa takten i gruppen. Musiken bidrar med verbala/ icke verbala språket och kroppslig gemenskap.

Enligt läroplanen (2018) ”Alla som arbetar i förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla tillit och självförtroende. De ska uppmuntra barnens nyfikenhet, kreativitet och intresse (Skolverket, 2018)”. Detta innebär att musiklärare samarbetar och kompletterar med pedagogerna för att nå läroplanens arbetsmål i förskolans verksamhet, för att utveckla barnens lärande samt utveckling på bästa sätt. Syftet med att musikläraren använder fiolen och gitarren både i sångsamlingar med pedagogerna och i de delade grupper är att förstärka barnens språkutveckling, självförtroende, samt känslan av delaktighet hos de äldre barnen. På det sättet lär sig barnen att ta sin plats, stärka självkänslan, göra sin röst hörd och våga att ta stegen samt utveckla det vidare som kommer hjälpa dem i framtiden.

På kulturförskolan Tibble har vi fått en handdocka som heter Hanna, en ”verktygskompis” som hjälper oss pedagoger att närma oss barnens värld. Enligt läroplan ”förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Skolverket,2018).”

Därför använder vi handdockan på många sätt för att förmedla kunskaper och nå barnens känslor och tankar på ett lekfullt och lustfyllt sätt som bidrar till barns utveckling av kommunikation, språk och kultur. Handdockan kan spelas för olika former av samspel, förmedla en händelse, spela drama/teater, aktiviteter/tema- projekt. Dockan stimulerar barnen att uttrycka sig på olika sätt tex genom kroppsspråk och rörelse. På det sättet är handdockan också ett hjälpmedel för att stärka barns möjlighet och delaktighet i förskolan.