Inskolning på förskola med trygg anknytning

Dela

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på email

Anknytning innebär att det finns starka känslomässiga band mellan människor som känner trygghet och förtroende gentemot varandra. För yngre barn är en trygg anknytning till minst en person avgörande för att utvecklas till en trygg individ med god självkänsla. En positiv anknytning är också viktig för att det lilla barnet senare ska kunna skapa goda relationer med andra och för det psykiska måendet på både kort och lång sikt.

Anknytningsbehovet är stort hos yngre barn, de kan inte själva reglera sina känslor utan behöver omvårdnad och tröst av vuxna som är uppmärksamma på deras signaler och behov. Förskolan har därför en betydande roll i anknytningsprocessen eftersom de flesta barn i Sverige börjar förskolan under sina två första levnadsår, då anknytningen är en central del av barnets liv.

Anknytningssystemet kan antingen vara aktiverat eller i viloläge. Ett aktiverat anknytningssystem innebär att barnet visar oro eller stress, medan ett barn som är tillsammans med en välkänd och trygg vuxen har ett anknytningssystem i viloläge. Ett aktiverat anknytningssystem kan gå ned i viloläge genom att en lyhörd vuxen svarar på barnets behov och ger tröst och närhet. På så sätt behöver förskolans pedagoger vara uppmärksamma på vad varje barn uttrycker och kunna tyda vad de behöver. Det är bara när barnets anknytningssystem är i viloläge som barnet kan leka och utforska, därför är en trygg anknytning i förskolan avgörande för att barnet ska kunna lära och utvecklas i verksamheten.

För att skapa en god anknytning i förskolan behövs minst en pedagog som barnet får möjlighet att bygga en trygg relation med. I denna process är det nödvändigt att pedagogen är lyhörd och ger barnet närhet och ett aktivt socialt samspel. Denna relation behöver utvecklas direkt under inskolningen, när barnets förälder eller annan närstående är med i verksamheten. För att barnet ska börja känna trygghet i den nya miljön med de nya människorna är det viktigt att det finns tydliga inskolningsrutiner som både personal och vårdnadshavare känner till.

Samverkan med barnets vårdnadshavare har en central roll under inskolningen. Förskolan är oftast en ny och okänd miljö för både barnet och de närstående. På så sätt är det viktigt att det ges utrymme för frågor och att förskolans pedagoger lyssnar in och förklarar verksamhetens innehåll och rutiner. För att inskolningen ska bli så positiv som möjligt är det viktigt att alla vuxna runt barnet är uppmärksamma på det barnet uttrycker och anpassar inskolningens längd efter hur anknytningsprocessen utvecklas.  När det är dags att lämna över barnet på förskolan är det viktigt att barnet tas emot på ett tydligt sätt av en pedagog. Ett bra sätt att tänka är att barn inte lämnas på förskolan, de ska istället överlämnas till en pedagog som tar emot aktivt. Ju tydligare överlämningsrutiner som finns, desto lättare kommer överlämningen bli för både barn och vårdnadshavare. Det underlättar för barnet om avskedet, när det väl ska ske, är kort och tydligt. Om överlämning blir utdragen får barnet blandade signaler av sin närstående och det blir svårare att förstå vad som kommer hända härnäst. Därför är det bra om vårdnadshavaren säger ett tydligt hej då, på ett avslappnat och tryggt sätt. Om barnet är ledset är det pedagogen som nu ska trösta och leda in barnet på något som kan vara intressant och roligt.

Det kan vara svårare att skapa en anknytningsrelation till vissa barn. Ju större utmaning man som pedagog upplever att det är, desto viktigare blir det att hitta vägar för att skapa en trygg relation med barnet. Tecken på att ett barn är otryggt och har ett påslaget anknytningssystem kan vara att barnet drar sig undan och inte vill delta eller att barnet gråter ihållande vid upprepade tillfällen. Det är viktigt att direkt agera om barn visar på dessa beteenden, till exempel genom att bekräfta de känslor man ser att barnet visar och ge hen möjlighet till närhet. I nästa steg måste man tillsammans med sina kollegor reflektera kring om förändring i arbetssätt och rutiner ska ske, för att kunna möta varje barns behov av en trygg anknytning. I vissa fall kan det även bli aktuellt att backa inskolningen och börja om från början eller att ta hjälp av en specialpedagog.

Här finns mer att läsa om och titta på angående anknytning och inskolning i förskola:

https://www.spsm.se/stodmaterial-forskola/start—stodmaterial-forskola/anknytning/

https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/forskola-och-skola/forskola/anknytning-i-forskolan

Fler inlägg

Tulpanen

En liten glimt från Tulpanens förskola

Hela förskolan har ett gemensamt tema: KROPPEN. Vi tränar varje dag på att benämna rätt ord på rätt kroppsdel. Vi har planerade aktiviteter så att barnen utvecklas i sitt lärande på ett lekfullt sätt. ’’ Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande’’ (Lpfö 18). Här är några inlägg vi har på vår tidslinje från höstterminen: Hela förskolan samlas tre gånger i veckan och dansar till rörelsemusik. Syftet är att barnen ska utveckla sin grovmotorik och träna på det sociala

Torget

DBR – Dialogic Book Reading

På förskolan Torget i Rinkeby har nästan alla barn ett annat modersmål än svenska. Att jobba med det svenska språket är därför extra viktigt för att erbjuda alla barn som deltar i verksamheten en bra start i livet. Förskolan ingår i ett forskningsprojekt lett av Stockholms universitet där DBR tillämpas för att följa barnens språkutveckling. Metoden bygger på att utveckla muntligt språk genom strukturerade boksamtal. Målord används i bilderboksläsning med mer dialog genom att särskilt fokus fästs vid dessa. Detta innebär att ur de böcker som användes vid lästillfällena har sex stycken målord valts ut. Dessa ord uppmärksammas särskilt och